Drönare – behövs nya regler?

En fråga som vi allt oftare får är om det inte borde skapas nya regler för användning av drönare i väpnade konflikter. Såväl utrikesminister Carl Bildt som Socialdemokraternas utrikespolitiske talesman Urban Ahlin uttalade sig om frågan förra veckan.

Vår uppfattning är att användningen av drönare i väpnade konflikter är tydligt reglerad i den humanitära rätten (ofta kallad krigets lagar). Skillnaden från andra konventionella vapen är att drönare normalt styrs från en plats långt bort från själva stridszonen men regelverket måste tillämpas på samma sätt.

När drönare används i väpnade konflikter måste parterna följa den humanitära rätten som begränsar användningen av vapen och stridsmetoder samt skyddar personer och egendom.

En part i en väpnad konflikt får bara rikta anfall mot militära mål. Stridande får dödas. Anfall får inte riktas mot civila eller civil egendom. Om civila däremot deltar direkt i fientligheterna till stöd för en part i konflikten förlorar de sitt skydd och kan då utgöra legitima militära mål. Stridande som inte längre deltar (sårade, sjuka, frihetsberövade eller personer som har lagt ned vapen) ska behandlas humant och har rätt till grundläggande rättsliga garantier.

Användningen av drönare har väckt ett antal frågor bland annat vad det fysiska och framförallt mentala avståndet till slagfältet innebär. Gör frånvaron från slagfältet det lättare att använda våld så att också civilbefolkningen drabbas hårdare?

En del hävdar att eftersom ”piloten” inte sitter i planet utan i ett kontrollrum skapas bättre förutsättningar för väl avvägda beslut och en mer korrekt tillämpning av den humanitära rätten. Det finns också en diskussion om hur tekniska utmaningar påverkar möjligheten att exempelvis göra skillnad mellan civila och stridande. Det tar nämligen sekunder mellan det att vapnet avfyras i kontrollrummet till att målet faktiskt träffas. Förutsättningarna kan förändras under den tid som gått. Andra fördelar som nämns är de förbättrade möjligheterna att inhämta information som kan användas för att säkerställa att anfallet riktas just mot ett militärt mål.

Debatten borde egentligen handla om de situationer i vilka drönare i dag används. Används de i bara i väpnade konflikter i enlighet med krigets lagar med syftet att försvaga den andra partens stridskrafter eller handlar det om utomrättsliga avrättningar?

Ursprunget för diskussionen är det USA-ledda ”kriget mot terrorismen”. Begreppet ”kriget mot terrorism” har använts för att beskriva och motivera användning av militära medel för att bekämpa de som av vissa stater utpekats som terrorister. Sådan användning av militära medel uppfyller inte per automatik den humanitära rättens formella kriterier för att en väpnad konflikt ska föreligga. Det är de faktiska omständigheterna på marken som avgör om en det pågår en väpnad konflikt och om den humanitära rätten ska tillämpas. Utanför väpnade konflikter måste staterna tillämpa de mänskliga rättigheterna som strikt reglerar användingen av våld.

Annonser

Om Dick Clomén

Dick Clomén är folkrättsrådgivare på Svenska Röda Korset
Det här inlägget postades i Folkrätt och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s